Fröken Wrede

Minns du när sommaren var en av de mest kravlösa och härligaste tiderna på året? När man inte hade annat att göra än att läsa, leka, bada och allt annat kul? Jag är uppvuxen i en liten by, innåt land så att säga för att inte använda ordet som blivit ett slags öknamn (det hemska "inlandet" ni vet), och hade verkligen tillgång till fina somrar med allt vad naturen kan erbjuda. Varför börjar jag gagga om detta då?

Jo man börjar ju smått tänka tillbaka när man äntligen får en andningspaus i det hektiska jobbandet. Man börjar ju tänka på hur trevligt det hade varit att faktiskt få njuta av de få sommarmånaderna vi har. För nu när hösten sakta men säkert börja komma så går allt så fort här uppe. Vipps så är vinterna här igen och alla faller åter in i sina gamla invanda mönster . Ibland så vill jag verkligen flytta söderut. Kanske inte från Norrland men likväl söderut där sensommaren sträcker sig längre än några veckor.

Nu börjar det bli riktigt mörkt ute på kvällen. En träd här utanför har en kvist med brandgula löv. Studenterna återvänder sakta men säkert till Ålidhems korridorer med stora resväskor. Ja vad mer kan man säga än att det är säkra hösttecken...

 
Umeå stadskyrka, umeälven och höst Foto: Niklas Jonsson Westerlund