Home at last
Så skönt det kan vara att vara hemma ibland. Ni vet "borta bra men...". Nu ska jag alldeles strax ta mig i kragen och sätta igång med lite skolarbete, tänkte bara skriva några obligatoriska rader först :P Idag kånkade mamma och jag hem alla mina grejer till mig på blankhal is. Jag kan vara en riktig svagis, mycket sällan men ändå, så när vi närmade oss Haga bar mamma ryggsäck, dragväska och datorväska medans jag kom efter cirka 20 meter med en påse.... Och det var ju jag som skulle vara i mina bästa år.
Kvällen kommer tyvärr spenderas åt alltför nyttiga ändamål nu när mitt tidsfördriv Niklas blivit sjuk och måste kurera sig lite i Övik innan han kommer hit. Det sorgliga är som sagt just att jag inte kommer ha någon ursäkt att inte lägga manken till. Fast iofs, det kan man lätt råda bot på... Jag har 46 avsnitt av Full Metal Alchemist jag skulle kunna dryga mig med och dessutom 100 sidor av Halo - The Fall of Reach att läsa ut. Herregud, jag håller på att förvandlas till en nörd av stora mått. Tack vare en enda person, du vet vem du är...
Har btw kommit på att jag ska söka in till dietistprogrammet här i Umeå till våren. Så nu är liksom min framtid räddad liksom :P
Ha de!
/Anna
